Det är en hiskelig hysteri kring ammning, och ammar man inte så är det både en och två som hytter med fingrarna. Jag har helammat Mira nu i fem månader, rekomendationerna säger att man bör helamma i 6 månader men amma ska du göra länge! Om du kan förståss, det finns ju fördelar och nackdelar med allt, och jag tror dock att de barn som får ersättning blir mätta på ett annat sätt, att de ger möjlighet för pappan att ta en helt annan roll än om man ammar sin bebis.

Vi introducerade vanlig mat för Mira när hon var fyra månader, Detta dels för att jag tror det är bra att börja i god tid med smakportioner om barnet själv visar intresse för det, dels för att träna och få in rätta knycken på ätandet, dels för att det faktiskt är roligt och även för att jag tror det i förlägningen leder till att barnet inte blir lika kräset när det gäller mat (gäller absolut inte alla barn ska tilläggas) Mira har sedans hon kunde sitta suttit med oss vid matbordet och det föll sig naturligt för oss att hon skulle få några skedar mat hon oxå. Nu har det kommit nya rekomendationer att man INTE bör introduera mat vid 4 månaders ålder dels för att så många snabbt byter ut måltider mot ammningen, och jag känner bara JISSES! Tänk alla som varit ledsna över att ammningen kanske inte fungerat av olika anledningar, och kämpat med "mamma ångesten" nu kommer även än mer ångest att slänga på morsorna där ute, så känner iaf jag. Min dotter växer och frodas som ogräs, hon är glad i mat och skulle mer än gärna käka mat alla dagens mål, hon utvecklas fantastiskt och är tidig i sin motorik, varför skulle det skada henne att jag introducerar mat, sakta men säkert byter ut något mål per dag? Jag är uber glad för att ammningen fungerat för oss, men jag känner oxå att det är skönt att jag inte längre behöver göra det alla dygnets timmar. Att pappa J kan ge ett lass med gröt på morgonkvisten. Egoistiskt? nej jag tycker inte det, och jag blir tokig på de som BVC måste lära ut, amma länge, minst ett år och gör det ofta mkt och mer! Låt inte barnet upptäcka mat förens efter 6 månader, även om det visar intresse för det. Jag ser det som så här, alla barn utvecklas olika, har olika behov detta gäller även mat, ammning och allt där i kring... Låt då föräldrarna som känner sitt barn bäst göra en egen bedömning, efter barnets behov. Jag är övertygad om att alla föräldrar vill sitt barns bästa, och även fattar beslut utefter detta. Viktigt är ju att både barn och faktiskt även mamma och pappa mår bra!!Varför denna masshysteri?

När N var liten var det grönt att börja med mat vid 3månader, vi börja när han var 3,5månad och det blev en helt annan unge, ifrån att haft en kolikbäbis med röst som en hel manskör blev gossen lugn och tillfreds... Jag ammade Noel tills hann var 9 månader mest bara kvälls tid sista månaderna. Han har inga men nu vill jag lova.

Jag kommer amma Mira ett par månader till, men jag kommer inte helamma henne utan främst så länge hon verkar behöva det natte tid, och jag tycker det är så sjuk skönt att inte behöva gå med tuttarna ute dygnets alla timmar, att jag snart kommer  kunna ge mig iväg en kväll och bara var jag, inte mamma linda inte mjölkkossan linda utan bara jag jag jag. Och jag vet att min dotter kommer få en starkare relations till sin far, vara i tryggt förvar här hemma. varför ska jag skämmas?

Om vi både mår bra?

Ikväll blir det fredagsmys på hög nivå, det ska inhandlas kina mat, godis och kvällen ska spenderas i soffan framför tvn! LÖV IT!

Mums!!

J jobbar i helgen, men i morrn tänkte jag dra igång lite systuga igen, och på söndag alla pappor till ära ska det bjussas pappa J och min pappi på söndagsstek ala´ Linda! nice!