I går var en gnälldag, hade en inbokad dag på stan med fina vännen och hennes kidz, Men Mira var total gnällig... det var sjukt varmt, och i vagnen ännu varmare och i gassande sol kan jag inte bära henne eller ta på selen heller... det slutade med att alla presenter som skulle köpas inte blev köpta, vi åkte hem med en gnällig unge och en större tjatig unge... jag var helt slut när vi kom hem! puuuh!

Efter ett svalkande bad i typ 40 minuter bestående av glädjetjut och hysteriskt sprattel kände jag igen min tös igen, sen sov hon gott i 2,5h timma. Jag och storebror däremot var helt klippt slut!

Hon gnällde inte mer än vanligt när vi var på stan, men jag får smått panik när inget jag gör hjälper och det känns som folk håller på att tappa ögonen av att stirra ut mig... (antagligen bara i mitt huvud!)

Men hemma, här kan jag lugna och trösta på ett helt annat sätt, än mitt i stan med alla semesterfirare... det bara är så.

Vi var på BVC igår och nu väger tösen hela 6kg! på pricken! och är 58,5 lång... stora kickan! Hade även mamma samtal, vilket innebar att svara på om jag är lycklig eller inte... och det är jag ju! Om jag blir trött i bland, känner mig orkeslös osv... allt är bara fint blev mitt svar, allt är bra! Och visst är det de, men hade hon frågat 3timmar senare eller i går kväll... just då hade mitt svar blivit helt annat... jag är tröööööttt, vill vara ensam bara en halvtimma och jag känner mig kvävd hade jag sagt då...

eftersom Mira ytterst sällan är så grining där jag inte kan trösta så blir jag ju helt slut som människa denna dryga timma av gnäll... och just för att vi inte var hemma, hade jag varit hemma, inte genomsvett så hade jag antagligen inte alls upplevt det "jobbigt". Visst är det konstigt vad humöret kan skifta! J har jobbat mycket de senaste 2v efter hans ledighet och det har nog oxå gjort sitt att man får ta hela lasset natt och dag med lite avlösning på kvällen...

Igår kväll var Mira lite lagom gnällig så där som hon kan vara på kvällen efter en körig dag, men då började storebror må kasst, och han hade söta T som skulle sova över. Hungrig som en varg väntade jag på att sambon skulle leverera pizza, och i vanlig ordning får han slänga i sig käket först, precis när jag ska sätta tänderna i min pizza så blir N hängig och vill ha mamma förståss... efter att försökt trösta och sätta på film och order om vila en stund för att se om det blev bättre ska jag återgå till min mat... å den är kall... å äklig å jag e bara så sjukt trött... då kände jag att det vore så sjukt skönt att sitta på en sten i skogen alldeles ensam och stressröka ca 10cigg typ!

Efter att pustat ut, fått i mig lite mat och sitter med en uberglad leende tös känns dagen som bortblåst och jag är lika lycklig som när BVC frågade mig ett par timmar tidigare!

Och ett stort + till min stora gosse som hjälper mamma så gott han kan <3 han är så fin!!